WIHOOOOOOOOOO!
Äntligen kom den dagen som både jag och smoothie har väntat på. Äntligen var det dags för vår första hoppträning den här terminen. Har verkligen bara ridit dressyr de senaste månaderna från typ i september!
Men jag var otroligt rädd i början då massa frågor genast dök upp i huvet:
Kommer hon bli halt igen?
Är hon redo för det här?
Har jag tagit mig vatten över huvudet?
Tänk om det händer något?

Jag har ju alltid varit den självsäkra lilla ponnyryttaren som bara kört på men icke sa nicke!
Började riktigt bra, dock var jag väldigt stel! Spände mig och kände hur hjärtat började dunka varje gång jag närmade mig ett hinder. Anneli kom så med en sådan här fråga:
- Veronica. Har du tappat självförtroendet på senaste tiden?
- Jooo... Kanske lite.
- Joo de ser lite ut som det. Du brukar ju alltid vara den som är så säker när du hoppar, nu ser du lite rädd ut.
NENENENE!!!! Inte fan ska folk se att jag är rädd! Så jag tog mig i skinnet, gick igenom alla mina och smoothies tävlingar tsm i ett enda snabbspel och tog banan igen. När jag hade hoppat klar banan så sa Anneli:
- BRA!!! Nu ser man den riktiga Veronica igen! Det är så jag vill se dig hedanefter.
Riktigt glad blev jag iaf! Kändes liksom som om jag fick tillbaka alla krafter och då var allt som det brukade vara. Jag och smoothie som om vi vore samma person. Det var otroligt härligt att uppleva igen!
Så nu blire träning, träning, träning inför första omg i div 1 som jag satsar stort på att vara med i!